Om det mänskliga tänkandet, mindfulness och tekniker för att fatta mer rationella beslut

I denna artikeln behandlas:

• Kognitiva snedvridningar

• System 1 och system 2 tänkande

• Mindfulness

• Samtalsterapi

Kognitiva snedvridningar eller förvrängningar utgör en väsentlig del av hjärnans funktion. Hjärnan kan betraktas som en sofistikerad kategoriseringsmaskin som älskar att organisera och gruppera saker som liknar varandra. Denna inneboende benägenhet till kategorisering är avsevärt fördelaktig för oss människor. Den möjliggör för oss att lära oss hur saker fungerar vid en tidpunkt och sedan agera utifrån den informationen när vi senare står inför en liknande situation. Med andra ord undanröjer denna mekanism behovet av att genomgå ansträngande tankeprocesser varje gång vi utför rutinmässiga uppgifter.

Hjärnans förmåga att skapa minnen och kategorisera dem för framtida referens är en otroligt användbar förmåga. Tyvärr utgör denna förmåga även grunden för våra fördomar och stereotypa bedömningar. Psykologer använder termen "kognitiva förvrängningar/snedvridningar" för att beskriva detta fenomen. Det innebär att hjärnan använder begränsad och ofta ytlig information för att göra snabba bedömningar. Inom psykologin finns det många väldokumenterade kognitiva förvrängningar som systematiskt uppstår hos människor. För att ge några exempel så finns bekräftelsejäv som innebär att när vi får information som bekräftar våra befintliga värderingar och världsbild, tenderar vi att acceptera den som sann utan att granska den noggrant. Dock granskar vi noggrant och avfärdar ofta information som motsäger vår tidigare kunskap och erfarenhet. En annan förvrängning är efterklokhet, som är en form av attributionsfel. Det innebär att vi felaktigt tillskriver oss själva förmågan att ha förutsett händelser efter att de faktiskt inträffade. Vi överdriver alltså vår förmåga att förutsäga vad som skulle ha hänt och visar i efterhand upp en överdriven klokhet. Ytterligare en kognitiv förvrängning är det fundamentala attributionsfelet. Det hänvisar till tendensen hos människor att förklara en individs beteende i en viss situation genom att tillskriva interna faktorer, såsom personlighet, istället för att överväga de externa faktorerna, såsom situationen. Samtidigt som vi i tolkningen av vårt eget beteende lättare uppmärksammar och överväger betydelsen av de yttre omständigheterna. På vår instagram kanal har vi en serie om kognitiva snedvridningar där vi berättar om många fler. Det är viktigt att vara medveten om dessa eftersom de påverkar vårt sätt att tänka och fatta beslut.

Utöver kognitiva snedvridningar finns det ytterligare en grundläggande funktion hos våra hjärnor som påverkar våra bedömningar och beslut. Det handlar om balansen mellan förnuftet och känslan. I boken "Det rättfärdiga sinnet" argumenterar moralfilosofen Jonathan Haidt för att känslan eller intuitionen är den drivande kraften bakom våra beslut och bedömningar, medan förnuftets tankeprocesser kommer i andra hand. Haidt använder en liknelse av en ryttare på en elefant där förnuftet är ryttaren och känslan är elefanten. Ryttaren har begränsad kontroll över den känslomässigt styrda elefanten. Argument som vänder sig till elefanten har större chans att påverka individen än argument som riktar sig till ryttaren. Liknande tankesätt återfinns också hos Nobelpristagaren Daniel Kahneman, som beskriver två sätt att tänka: system 1 och system 2-tänkande. System 1 representerar den snabba, intuitiva och automatiserade tankeprocessen som använder sig av heuristik och mentala genvägar för att fatta beslut och reagera på stimuli. Detta tänkesätt är ofta omedvetet och påverkas av våra tidigare erfarenheter och fördomar. System 2 å andra sidan representerar den långsamma, analytiska och medvetna tankeprocessen som används vid mer krävande uppgifter. Det innefattar logiskt resonemang, problemlösning och självkontroll. System 2 kan korrigera och motverka de fördomar och stereotyper som kan uppstå i system 1-tänkandet. Det blir här tydligt att kognitiva snedvridningar av olika slag har en större benägenhet att äga rum i system 1 tänkande.

Det är viktigt att komma ihåg att våra tankemönster och kognitiva snedvridningar är produkter av vår mänskliga natur och den begränsade kapaciteten hos våra hjärnor. Det innebär dock inte att vi är dömda att alltid agera utifrån fördomar och stereotyper men det kan vara svårt att undkomma dessa.

Det finns dock sätt att minska inflytandet av kognitiva snedvridningar. Genom medvetenhet, självreflektion och utbildning kan vi utveckla vårt analytiska tänkande och minska inflytandet av dessa snedvridningar i våra beslutsprocesser. Det finns också strategier och verktyg som kan hjälpa oss att övervinna kognitiva snedvridningar. Till exempel kan vi vara medvetna om vår tendens att söka bekräftelse för våra befintliga åsikter och aktivt sträva efter att söka motbevis eller andra perspektiv. Vi kan också utveckla vår förmåga att lyssna och vara öppna för olika synpunkter och erfarenheter.

Ytterligare en strategi som vi kan använda är det som den tidigare munken Björn Natthiko Lindeblad kallar för varsevarande. Idag är mindfulness, eller medveten närvaro, ett populärt inslag i vår västerländska kultur. I den främjas förmågan att stanna upp och lyssna in. Genom att utöva mindfulness blir vi mer medvetna om vår egna tankeprocess och vi kan lättare lägga märke till när våra beslut och bedömningar styrs utav känslomässigt laddad snarare än objektiv information. Genom att aktivt stanna upp och reflektera över situationer och människor kan vi öka vår medvetenhet och förståelse för komplexiteten i olika perspektiv. Att vara mer medvetet närvarande och observant kan hjälpa oss att lägga märke till våra egna automatiska reaktioner och förutfattade uppfattningar, vilket ger oss möjlighet att ifrågasätta dem och vid behov justera vårt tänkande.

Visst skulle det vara fantastiskt om vi slutade bedöma oss själva och andra utifrån ytliga och ofta snedvridna aspekter och istället kunde främja vår förståelse för hur olikheter och erfarenheter formar människor. Hos oss erbjuder vi träning i mindfulness där du får lära dig tekniker för att lyssna inåt. Med hjälp av samtalsterapi kan du nå insikter om ditt eget tänkande. Vi kan lära dig att förstå och hantera dina egna tankemönster så att du kan forma din inre livsvärld så som du själv vill att den ska vara.